Känslor

Skulle vilja skriva exakt hur jag känner, själv.. Men kan inte.. För det första kommer jag aldrig nånsin få med allt jag känner i en liten text.. Och för det andra har jag ingen ork/tid att skriva.. Men såg min syster skrivit om sig själv nyss, precis som jag känner det.. Eller en del av det..

Uppenbarligen finns det någon annan för dig
och det är inte jag .
Jag orkar inte ha någon som inte vill ha mig,
någon som bara vill ha nån, vem som helst.
Jag är så jävla trött nu !
Om jag skulle sova bort all min trötthet så skulle det ta tusentals år.
För jag behöver ingen vanlig sömn, jag behöver vila, i någons armar.
I dina armar .

Du bara går, bortåt hela tiden.

Vem är det jag saknar, vem är det jag älskar så djupt ?
Jag saknar nån eller nånting men vet inte vad eller vem.
Jag är så trött på att vara påväg någon annanstans hela tiden,
aldrig ha tid att stanna.
Det finns aldrig någon som ber mig stanna kvar och vila en stund.
Är jag inte värd någonting, kan ni inte dela min börda ?
Den är för tung, alldeles för tung !
Hur kan ni tro att jag ska klara allt det här själv ?
Ångesten, tårarna och kärleken.
Jag väntar och väntar, jag letar och letar
efter den som kan skydda mig, älska mig och som behöver mig
lika mycket som jag behöver den !

Och hela tiden tror jag att jag hittat rätt, att den här gången kan jag slå mig till ro.
Men som alltid måste jag fortsätta, och varje gång blir jag lika besviken.
Det gör så jävla ont ! Och jag är så trött på det här nu,
trodde du behövde mig ?! Att du var den !

Jag orkar inte gråta, ingenting hjälper längre.
Jag hamnar bara djupare ner, låtsas-lér bara ännu mer .
Att ni aldrig ser ?

Jag trodde du var Den .

Men ingenting blir som det ska, som vanligt .
Och här sitter jag nu, fast i mig själv .
Fyfan vad trött jag är på allt nu .

Är du en vän ?
En släkting ?
Är du en kärlek ?

Copyright 2007 by: Hanna Öhrn