finns det nåt kvar..

som jag skrev tidigare, önskade jag att jag flyttat tillbaka hemåt..
men när jag tänker efter, har jag verkligen nåt att komma hem till där?
mer än familjen..

vännerna bara glider ifrån mig mer & mer..
vet inte ens vilka jag har kvar..
ingen anstränger sig det minsta!
har bott borta över 1½ år nu..
varav 1 år & 5 månader lite drygt i gbg..
& fortf inte fått ett enda litet besök från nån annan än familjen..

är det vänskap?

men samtidigt, vad har jag här?
vet inte vart jag hör hemma längre..
men jag valde att starta upp mitt nya liv här,
så på nåt sätt är det ju här jag är nu..
här jag hör hemma.. men känner mig inte hemma, nånstans..

kommer jag nånsin känna så igen?
får man en andra, tredje & fjärde chans att ordna upp sitt liv?